Om du har Sjögrens syndrom kanske du fick vänta ett tag på din slutgiltiga diagnos.
Det är ganska vanligt att läkare inte kan ställa diagnosen Sjögrens syndrom vid första besöket. Det finns flera orsaker till att detta kan vara en rätt så svårdiagnostiserad sjukdom.
Sjögrens syndrom diagnos – olika symptom ställer till det
En orsak till att det brukar kunna ta tid att få en diagnos är att det finns så många olika symptom.
Om det du först får problem med är dina ögon, är det kanske troligt att du söker hjälp hos din optiker, och därifrån kanske du blir remitterad till en ögonläkare.
Är det andra symptom som du först märker söker du istället en allmänläkare, och ibland kan besvären göra att du kanske vänder dig till din tandläkare. Inte undra på då att det kan vara svårt att få veta vad du lider av, eftersom de flesta av dessa inte är så insatta i Sjögrens syndrom.
En annan faktor som gör att till och med mer insatta läkare kan ha svårt att ställa rätt diagnos till att börja med, är att vissa symptom kan likna de som du också kan få vid andra sjukdomar.
Undersökningar för att säkerställa diagnosen
För att läkaren ska kunna vara säker på att det är just Sjögrens syndrom du har behöver man göra en del prover och undersökningar.
Det räcker alltså inte med att du har torra ögon och torr mun. Visserligen är detta typiska symptom på Sjögrens syndrom, men du kan ha dessa besvär utan att för den skull ha Sjögrens syndrom. De undersökningar som brukar behövas för att ställa en diagnos är:
- Mätning av din salivproduktion när du är i vila
- Mätning av hur torra ögon du har. Detta kan man mäta på flera olika sätt. Ett är att man droppar ett ämne i ditt öga, som färgar den hinna av tårvätska, som skyddar ditt öga, grönt, och sedan se hur lång tid mellan det du blinkar och hinnan spricker. Men du kan också få en tunn pappersfilm innanför ögonlocket, som du ska blunda över i några minuter, så att läkaren kan se hur mycket av filmen som blivit våt.
- En biopsi av spottkörtlarna i dina läppar. Man tar provet från insidan av din underläpp, och sen undersöks provet, så man kan se om du har en inflammation i körtlarna. Du får bedövning innan man tar det lilla vävnadsprovet, så biopsin gör inte ont. Det kan bli lite ömt efteråt, då bedövningen släpper bara.
- En röntgen av spottkörtlarna, som görs när du ligger på rygg på en brits. Med hjälp av kontrastvätska undersöker läkaren om det finns inflammation.
- Spottkörtelskintigrafi. Även här ligger du på rygg, och har en kamera framför ditt ansikte. Denna undersökning brukar ta ungefär en och en halv timme, och läkaren sprutar in lite liet av en sorts radioaktiv lösning i ditt armveck, och senare får du en tablett som sak stimulera salivbildandet. Det radioaktiva ämnet försvinner direkt undersökningen är klar, så det behöver du inte oroa dig för alls.
Med hjälp av dessa prover kan sedan läkaren avgöra om det är Sjögrens syndrom du lider av.
Om det är så att du sedan tidigare lider av någon annan reumatisk sjukdom, till exempel SLE eller RA (reumatisk artrit) är det sannolikt sekundärt Sjögrens syndrom som du kommer att få som diagnos.